Der Blutharsch ♥ White Hills = Sant

Idag så fick jag äntligen den nya 7" Today I want to catch clouds. Det är en split med Der Blutharsch och det amerikanska bandet White Hills. White Hills har helt passerat under min radar men det är kanske inte så konstigt då de inte spelar den sorts musik jag vanligtvis lyssnar på. De har dock varit ett av Albins favoritband länge och han var verkligen eld och lågor över att få till stånd ett samarbete. Tidigare i år så dök han dessutom upp på en utav deras spelningar i Prag och showade enligt uppgift.

Der Blutharsch spår går lite mer åt ambient hållet och bygger upp ett vibrerande ljudlandskap med körer som, givetvis, gör sig utmärkt på vinyl. Det känns som ett litet kliv tillbaka från den tokigt psykadeliska Flying High men det är absolut inget minus. Istället är det spåret med White Hills som får representera psy(folk)/rock. Den har ett lugnt och skönt tempo där orgeln som fått en mer och mer framträdande roll i Der Blutharsch musik på senare år står för melodin. Det bjuds även på någon form av elgitarrsolo.

För fans av Der Blutharsch och/eller neofolk-diskofilen så är den värd att ha i samlingen.

Der Blutharsch, Bain Wolfkind och Deutsch Nepal live i Köpenhamn

Då var man nyss hemkommen efter två dagar i den danska huvudstaden. Konserten med Der Blutharsch på onsdagskvällen kan summeras med ett ord; Magisk. Det märks att Albin & co. har kul på scenen och att de gillar det dom gör. Många andra band hade inte känt sig inspirerade för fem öre att spela för en så liten publik men Der Blutharsch gav järnet precis som vanligt. Detsamma får sägas om Bain Wolfkind som var lika cool som vanligt. Han var först ut på scenen för kvällen och öppnade med Pimp Stick. Under sitt set rev han av en hel del hits som till exempel Shiny Steel Blade och My Name Is Poison.

Nummer två upp på scenen var Deutsch Nepal. Deutsch Nepal har för mig alltid varit bäst på skiva men jag måste säga att Linas liveframträdanden har blivit bättre och bättre. Tyvärr verkade dock ljudet strula en del under framträdandet.

Kvällens höjdpunkt och "main event" var Der Blutharsch och vad jag tyckte om det framträdandet har jag redan skrivit i inledningen av det här inlägget. Första låt för kvällen var spår 6 från Der Sieg Des Lichtes Ist Des Lebens Heil och på den vägen fortsatte det under hela första halvan av konserten ungefär. Jag skrev ner en setlist men den tycks ha försvunnit tyvärr. Albin menade hur som helst allvar när han sa att de skulle spela äldre material och det blev en hel del glada överraskningar. För en stund så tyckte jag mig även höra en helt ny låt mitt i allt men när jag koncentrerade sig riktigt noga så visade det sig vara en äldre låt där tempot helt enkelt dragits ner rejält. Riktigt kul! Detta sätt att framföra låten gav musiken ytterligare en dimension. Efter att ha gått av scenen så ropades de upp på scenen ytterligare en gång och började med en låt från den nya skivan Flying High! och körde ett set som var ungefär lika långt som det första. Man fick helt klart valuta för sina entrépengar. Der Blutharsch är och förblir något av det bättre man kan se live och om du någonsin får chansen att göra det så ta den (varje gång).